Planeringen går som den ska..
och då blir jag glá :-)
Gud så fint jag rimmar..
Imorgon eftermiddag åker jag, Helen, Camilla, Patrik, Hedborg och några till som jag inte vet vilka det är upp mot bohuslän, vet inte var heller, för att partaja natten lång.
Ska bli så skönt att komma bort från göteborg lite grand. Göra något lite annorlunda, inte bara dra till Bryggeriet, Parkan eller vad det nu brukar bli här hemma.
Imorgon har jag lite saker jag ska hinna med innan vi åker; dammsuga lägenheten, vaxa benen (usch!), klippa klorna på stella, långpromenad, åka till jula och handla och städa rummet.
Får inte sova hela dagen med andra små ord :-) Hade jag kunnat hade jag gått till systemet också, men det får vänta en månad till ;-)
Dagen idag började bra och slutade bra men var lite halvdan mitt i någonstans. Jag gick upp åtta imorse, för Emilis skull, och åkte till stallet och tog itu med det. Red Robban i paddocken, linade honom 20 min först och han var verkligen toooooppenfin. Kom verkligen åt honom idag och det gick som på räls. Sen satt jag upp och började rida, hästen är jättefin. Men kändes sååå knepig. Det var som att han var rädd för allt han såg utanför paddocken, dvs saker som ligger där dag efter dag, år efter år. Men läskigt ändå tydligen. Det kändes nästan varenda sekund som att han skulle ta bettet och skygga undan och sen dra iväg. Fick köra med avledningsmanövrar i 40 min drygt. Kändes sådär om man säger så, för han var verkligen ridbar idag. Så fin. Han gjorde aldrig något dumt, men det kändes som att han skulle göra det, och det var minst lika obehagligt. Han gick inte att lita på idag helt enkelt. För övrigt var han jättegosig och mysig.
Skyndade mig hem och hoppade in i duschen och sen hämtade jag Emili och vi begav oss mot Kungälv. Skulle vara där vi halv tre men var där två, kvart över två ringer Emili katt-kärringen för att meddela att vi var tidiga, bara så hon visste. Såg direkt på Emilis ansiktsuttryck vad som pågick i andra sidan luren. Emili lägger på efter en stund och meddelar att kärringen visst glömt bort att vi skulle komma och skulle vara hemma en timme senare. En timme som vi inte hade då jag hade lovat mamma att bilen skulle vara hemma fyra för hon hade ärenden att göra. Så vi åkte med andra ord tio, jävla, mil i onödan. Så risigt, så respektlöst och så dålig stil.
Men en trevlig sak som hände var att när vi var på väg hem till katt-tanten så hittade vi först ingen gästparkeringen, men visade sig att vi stått bredvid en hela tiden. Var tre lediga platser, på raken, och ett äldre par hade då precis kört in framför oss. Väntar snällt tills dom är klara, för det är en liiiiten parkering. Står ett garage precis bakom platserna, kanske fyra meter bakom bilarna, med andra ord inte mkt till svängradie. Tanten ställer sig naturligtvis på platsen mitt i och jag har med andra ord en jävla uppgift framför mig. Svor lite för mig själv att tanten inte kunde tagit en av de yttre platserna. Emili kan ha hört nån svordom med förresten.
Fixade och trixade, backade och hade mig och till slut stod vi helt perfekt inne på en ruta. Men var allt orolig där en stund. Så kommer tanten tillbaka ut till parkeringen när vi kliver ut ur bilen. Sa till Emili att nu kommer hon väl tillbaka för att se så jag inte kört på hennes bil, men aj så fel man har om människor. "Nej men hej, det där gjorde du bra. Ville bara be om ursäkt för att jag ställde mig på platsen i mitten, jag är så dålig på att parkera. Såg när du parkerade nu och ja, det var verkligen bra gjort." Jag trodde nästan hon drev med mig, för det hade ju kanske tagit fem min eller så att parkera, hörde att hon ändå menade allvar, men ändå så ursäktade jag mig väl lite med att jaa, jag har precis tagit mitt körkort så jag tar det sakta men säkert nu i början. "DET körkortet har du inte fått gratis, det ser jag. Det hade jag aldrig klarat av. Hemskt så duktigt av dig."
Jag blev så himla glad! Hon tog sig tid att gå ut ur huset, fram till mig bara för att säga det. Om ändå alla människor var lite mer som hon. Det värmde vill jag lova.
Hamnade i köer på vägen hem och efter tingstadstunneln så låg jag i fel fil. Var inte en chans att jag skulle kunna byta, så blev en längre väg hem via Mölndalsvägen. Men hey, tror det kan ha gått fortare än innerstaden i rusning ändå.
Ikväll så har jag och Emili varit ute och promenerat i en timme ungefär. Gick bland annat upp till lägenheten och tittade på utsikten. Sitter man på våran framtida trappa i trädgården så har man faktiskt havsutsikt. Jag och Emili tänkte norpa en röjsåg ifrån jula och gå lös på grannarna nedanför oss. Inte grannarna, utan deras buskar som skymmer sikten.
Sen så har vi tittat på SWAT med Colin Farell nu ikväll och bara tagit det lugnt.
Det har flyttat in lite av en kändis i vårat trapphus, men jag säger inte veeem ;)
Kan ge en liten ledtråd, personen har varit med i ett svenskt, populärt musikprogram på TV4 och är en jävel på att sjunga. Lite roligt.
Jag och min framtida sambo
Gud så fint jag rimmar..
Imorgon eftermiddag åker jag, Helen, Camilla, Patrik, Hedborg och några till som jag inte vet vilka det är upp mot bohuslän, vet inte var heller, för att partaja natten lång.
Ska bli så skönt att komma bort från göteborg lite grand. Göra något lite annorlunda, inte bara dra till Bryggeriet, Parkan eller vad det nu brukar bli här hemma.
Imorgon har jag lite saker jag ska hinna med innan vi åker; dammsuga lägenheten, vaxa benen (usch!), klippa klorna på stella, långpromenad, åka till jula och handla och städa rummet.
Får inte sova hela dagen med andra små ord :-) Hade jag kunnat hade jag gått till systemet också, men det får vänta en månad till ;-)
Dagen idag började bra och slutade bra men var lite halvdan mitt i någonstans. Jag gick upp åtta imorse, för Emilis skull, och åkte till stallet och tog itu med det. Red Robban i paddocken, linade honom 20 min först och han var verkligen toooooppenfin. Kom verkligen åt honom idag och det gick som på räls. Sen satt jag upp och började rida, hästen är jättefin. Men kändes sååå knepig. Det var som att han var rädd för allt han såg utanför paddocken, dvs saker som ligger där dag efter dag, år efter år. Men läskigt ändå tydligen. Det kändes nästan varenda sekund som att han skulle ta bettet och skygga undan och sen dra iväg. Fick köra med avledningsmanövrar i 40 min drygt. Kändes sådär om man säger så, för han var verkligen ridbar idag. Så fin. Han gjorde aldrig något dumt, men det kändes som att han skulle göra det, och det var minst lika obehagligt. Han gick inte att lita på idag helt enkelt. För övrigt var han jättegosig och mysig.
Skyndade mig hem och hoppade in i duschen och sen hämtade jag Emili och vi begav oss mot Kungälv. Skulle vara där vi halv tre men var där två, kvart över två ringer Emili katt-kärringen för att meddela att vi var tidiga, bara så hon visste. Såg direkt på Emilis ansiktsuttryck vad som pågick i andra sidan luren. Emili lägger på efter en stund och meddelar att kärringen visst glömt bort att vi skulle komma och skulle vara hemma en timme senare. En timme som vi inte hade då jag hade lovat mamma att bilen skulle vara hemma fyra för hon hade ärenden att göra. Så vi åkte med andra ord tio, jävla, mil i onödan. Så risigt, så respektlöst och så dålig stil.
Men en trevlig sak som hände var att när vi var på väg hem till katt-tanten så hittade vi först ingen gästparkeringen, men visade sig att vi stått bredvid en hela tiden. Var tre lediga platser, på raken, och ett äldre par hade då precis kört in framför oss. Väntar snällt tills dom är klara, för det är en liiiiten parkering. Står ett garage precis bakom platserna, kanske fyra meter bakom bilarna, med andra ord inte mkt till svängradie. Tanten ställer sig naturligtvis på platsen mitt i och jag har med andra ord en jävla uppgift framför mig. Svor lite för mig själv att tanten inte kunde tagit en av de yttre platserna. Emili kan ha hört nån svordom med förresten.
Fixade och trixade, backade och hade mig och till slut stod vi helt perfekt inne på en ruta. Men var allt orolig där en stund. Så kommer tanten tillbaka ut till parkeringen när vi kliver ut ur bilen. Sa till Emili att nu kommer hon väl tillbaka för att se så jag inte kört på hennes bil, men aj så fel man har om människor. "Nej men hej, det där gjorde du bra. Ville bara be om ursäkt för att jag ställde mig på platsen i mitten, jag är så dålig på att parkera. Såg när du parkerade nu och ja, det var verkligen bra gjort." Jag trodde nästan hon drev med mig, för det hade ju kanske tagit fem min eller så att parkera, hörde att hon ändå menade allvar, men ändå så ursäktade jag mig väl lite med att jaa, jag har precis tagit mitt körkort så jag tar det sakta men säkert nu i början. "DET körkortet har du inte fått gratis, det ser jag. Det hade jag aldrig klarat av. Hemskt så duktigt av dig."
Jag blev så himla glad! Hon tog sig tid att gå ut ur huset, fram till mig bara för att säga det. Om ändå alla människor var lite mer som hon. Det värmde vill jag lova.
Hamnade i köer på vägen hem och efter tingstadstunneln så låg jag i fel fil. Var inte en chans att jag skulle kunna byta, så blev en längre väg hem via Mölndalsvägen. Men hey, tror det kan ha gått fortare än innerstaden i rusning ändå.
Ikväll så har jag och Emili varit ute och promenerat i en timme ungefär. Gick bland annat upp till lägenheten och tittade på utsikten. Sitter man på våran framtida trappa i trädgården så har man faktiskt havsutsikt. Jag och Emili tänkte norpa en röjsåg ifrån jula och gå lös på grannarna nedanför oss. Inte grannarna, utan deras buskar som skymmer sikten.
Sen så har vi tittat på SWAT med Colin Farell nu ikväll och bara tagit det lugnt.
Det har flyttat in lite av en kändis i vårat trapphus, men jag säger inte veeem ;)
Kan ge en liten ledtråd, personen har varit med i ett svenskt, populärt musikprogram på TV4 och är en jävel på att sjunga. Lite roligt.
Jag och min framtida sambo
Kommentarer
Trackback
