Att kunna sluta.
OnlinePokerSkolan
Lektion nummer ett.
SLUTA NÄR DET GÅR BRA.
Jag har ägnat den sena kvällstimman åt att komma in i Onlinespelens värld. Jag skrev in mig på Unibet igår och kom över några kronor direkt. Idag har jag avancerat in till Pokerns värld. Jag tog med mig 9 euro ifrån mitt unibet konto, efter några förluster så vände det riktigt bra, I was on a role baby, och var helt plötsligt uppe i 19,40 euro (eller något sådant) Tänker, ja men jag slutar när jag kommit upp till 20 euro... Jag passerar tjugo strecket och lite till... Sen, ja sen, så gick det käpprätt åt helvete.
Det här får bli min första lektion, när det går bra, sluta - annars går allt åt helvete.
Nu ska jag gå och lägga mig.
Ni har ingen rätt att prata till mig så.
Den senaste tiden har jag blivit lite aktivare på nattstad.se än jag varit tidigare, mest för att jag hittat några trevliga personer att prata med som jag inte vill tappa kontakten med. Jag är inte med i communitys för att online-ragga, för det är det värsta jag vet. Sen om man träffar någon man gillar på internet är det en helt annan femma.
Men att efter en halv sekunds inloggning få fem meddelanden som låter ungefär så här "hej sötast.." "hej hjärtat" "¨åh, hu kan en så sött tjej va singel????" Hrm, lär dig stava och kom.. eller nej förresten, kom aldrig tillbaka. Eller så har vi ju ******* 26 från Malmö, som skriver följande (jag citerar) "hej elin...reporter fårn tidningen A här... hemskt vad söt du var" Elin lutar sig tillbaka i soffan och tänker för nån sekund, och raderar sedan kvickt hela inkorgen.
Jag undrar egentligen hur en del tänker när dom sitter framför datorn, tror dom att en liten ynklig komplimang ska få dom en tjej? Eller antagligen är dom bara ute efter ett ligg, inte för att det skulle spela någon roll.
Jag fattar verkligen inte. Om jag någonsin skulle få för mig att svara på ett inlägg då svarar jag någon som skriver något som får mig att haja till, något roligt, intressant, eller något som jag kan ta som genuint trevlig, men ett hej gullet, det kommer ni ingenstans med.
Ni känner inte mig, ni har ingen rätt att kalla mig erat hjärta. Usch, ta en dusch.
(Jag har dessutom något innanför pannbenet, se jag kan till och med rimma)
Efter noga eftervägande tror jag att jag ska byta pressbild från den jag har nu:
och istället låta följande bild publiceras ordentligt:
Vad tror ni om min online-raggar-potential då va?
