elinsointressanta

Jag är verkligen inte byggd för att tävla, men ändå så älskar jag det. Dock vet jag inte riktigt vad det är jag älskar. Jag blir nervös från det att jag skriver i anmälningen och sen trappas det upp och blir värre och värre fram tills tävlingsdagen. Jag har hållit mig ifrån att bli nervös vid ett enda tillfälle, då väntade nervositeten med att brista ut tills precis innan jag skulle starta. Jag kräktes precis innan jag skulle sitta upp på hästen. Ja, just det, kräktes. Kräkas av nervositet, det är sånt som folk som inte vill tävla gör - men jag VILL tävla. Verkligen!

Det spelar ingen roll om det är lagtävling, individuellt, KM, lokalt, regionalt, semifinaler eller första uttagningar - jag blir alltid nervös.

Igår kom PM:et upp på Kungälvs BKs hemsida upp där jag fick reda på att vår första start av fyra, börjar klocka 9.00 på lördag morgon. Det verkar ha fått nervositetsbubblan att spricka, jag hade problem att ta mig till jobbet igår. Jag skakade så mycket att jag trodde att jag skulle köra av vägen. Så har det varit även idag... Jag mår, hmm, hur ska man beskriva det? Som man tagit en överdos panodil, eller astmamedecin, jag skakar inombords på något vis och kan inte tänka ordentligt.

Så här kommer jag må tills lördag morgon, förhoppningsvis kan jag hålla nerverna i styr under själva tävlingen och göra mitt bästa och inte göra min hund besviken. Detta är dock ingenting jag kan garantera.